Fin dag, uselt fiske.

Hemmasjön idag i fint väder, c:a 11-12 grader i vattnet. Fiskade grundligt igenom alla hot spots med många olika beten, men resultatet blev klent - några småborrar och dito gäddor var allt som behagade hugga.

Magelungen idag...

Åkte ut till hemmasjön med nyinköpt beteslåda, drag etc. efter förra veckans fadäs. Sjön var alldeles spegelblank och jag var verkligen taggad att komma ut. Ivrigt blåste jag upp kajaken och lastade i alla saker och precis när jag var klar insåg jag att jag glömt paddeln hemma....Ridå! 

Eftersom jag kom ut ganska sent så insåg jag att det skulle ta alldeles för lång tid att åka hem och tillbaka till sjön igen, så jag beslöt att sjösätta i mer näraliggande Magelungen istället efter jag hämtat paddeln.

Som väntat så blev resultat klent, har trots flera försök aldrig fått någon abborre i vettig storlek där. Två små abborrar och en liten gädda var allt som kom upp idag.

Det var alltså andra gången i rad som en fisketur i hemmasjön gick om intet och det dessutom när väder och vind var optimala och abborren normalt brukar komma igång. Jag börjar undra om hemmasjön vill säga mig något....jag undrar bara vad...?

Kort fisketur med ofrivilligt kallbad

Dagen började hur bra som helst redan i första viken med två abborrar i hygglig storlek på de två första kasten. 

I nästa vik fick jag efter en liten stund ytterligare en abborre runt halvkilot, så jag blev verkligen taggad. Äntligen har abborren kommit igång i hemmasjön tänkte jag och såg fram mot ett kanonfiske. Jag skiftade spö till spinnspöt med ett 14 grams Illex Deracoup och kastade ett långt kast utöver en brant som sluttar ner mot 7 m djup. Direkt när jag började veva efter att draget nått botten så satt jag fast i något, men efter några sekunder kände jag de typiska långsamma gäddgungningarna i spöt. Helvete tänkte jag, nu är det en sån där 7-8-kilos gädda igen. Och de närmaste 10-15 minuterna var det samma cirkus som med gäddan förr-förra veckan. Med ett undantag, den här gäddan var ÄNNU större! När jag äntligen fick upp den i ytan en bit från kajaken så var det som en stock flöt upp, fisken var en bra bit över metern, otroligt grov över ryggen och vägde nog säkert snarare över än under 10 kg.

Några långa rusningar senare så kunde jag försiktigt pressa upp gäddan bredvid kajaken igen och jag funderade på vad jag skulle göra. Jag såg att det lilla draget satt fast med sin enda lilla trekrok på utsidan av gäddans mungipa och jag beslöt att försöka lossa draget med kroklossartången medan fisken var i vattnet och sedan låta fisken simma iväg utan att ta upp den i kajaken. Men samtidigt som jag sträckte mig fram med tången mot gäddan så började kajaken svänga bort från fisken varför jag lutade mig längre ut samtidigt som jag flyttade tyngdpunkten närmare kajakkanten och då hände det som inte fick hända - för första gången under de fem år jag fiskat från kajaken så välte den och jag hamnade i det 13-gradiga vattnet!

Det tog några sekunder så poffade flytvästen upp och där låg jag och guppade bredvid kajaken 20 meter utanför en större ö, med spöt i fortfarande i ena handen och gäddan kvar i andra änden av linan. Vad fan ska ja göra nu tänkte jag...jag gjorde några fruktlösa försök att vända kajaken på rätt köl, men det gick inte. Kajaken var ankrad med ett 4,5 kilos mushroomankare, så den skulle inte flyta iväg och för ett par sekunder lekte jag med tanken att frikoppla rullen, simma i land utan kajaken och förhoppningsvis kunna få in gäddan och lossa den från draget. Och sedan simma tillbaka ut till kajaken och hämta in den till land. Men efter ytterligare några sekunders fundering så tänkte jag att det kanske inte var en så bra ide trots allt. Jag hade mycket kläder på mig och så länge jag inte rörde på mig så isolerade de rätt hyfsat, men så fort jag började simma så blev det kallt. Jag hade också nästan en kilometer paddling att göra till hemmaviken där bilen stod.

Så det tog emot, men jag kände mig tvungen att vira linan några varv runt rullen och slita av den och låta gäddan simma vidare. En liten tröst var det att draget bara har en liten tunn trekrok som satt fast på utsidan av mungipan. Förhoppningsvis sätter fisken fast linan i något och kan i så fall lätt räta ut kroken och komma loss från draget...

Sen var det bara att dra upp ankaret, vilket tack vare flytvästen inte var några problem, lägga ankaret och spöt på den upp-och-nedvända kajaken, simma i land på ön och snabbt vända kajaken på rätt köl för att sedan slå nytt PB på 1 km paddling. När jag sedan till slut lastat in allt i bilen och körde hemåt huttrande i genomblöta kläder så insåg jag att det blev en dyr fisketur idag - det andra spöt som jag bara hade lagt i kajaken och inte i spöhållaren var borta och borta var också beteslådan med en stor del av mina abborrbeten, jiggskallar och annat småplock. Turligt nog hade jag i alla fall spänt fast kajakstolen, så den var kvar. Ekolodet och batteriet satt också kvar.

Vilka lärdomar har jag nu dragit av detta? Först och främst att aldrig slarva med flytväst (vilket jag aldrig gör). Ytterligare en lärdom är att också min luftkajak kan välta, trots att den är otroligt stadig. Och med den lärdomen följer också att säkra spön, beteslådor etc. så att grejjerna sitter kvar i kajaken. Och slutligen; alltid ta med ett ombyte med kläder och en handduk i en bra vattentät bag i kajaken (min s k "dry bag" jag hade i kajaken läckte som ett såll och vara snarare en "wet bag").

Tullingesjön

En härlig höstdag med sol, svaga vindar och 17-18 grader i luften. Eftersom hemmasjön ändå sällan levererar när det fortfarande är varmt i vattnet, så beslöt jag att prova ett helt nytt vatten, Tullingesjön.

Sjön sägs vara svårfiskad, men hittar man rätt så kan man få stora abborrar. Jag hittade uppenbarligen inte rätt idag, fick bara en pekfingerlång abborre.

Men en fin dag var det i alla fall.

Storgädda

Har inte blivit mycket fiske i sommar, men idag var det äntligen dags igen. Åkte som vanligt ut till hemmasjön, 10 -15 grader i luften, växlande molnighet och runt 16 grader i vattnet.

Tyvärr var abborrarna inte alls på hugget, kanske för varmt i vattnet fortfarande vilket jag misstänker innebär att de större abborrarna är utspridda i pelagialen och svåra att hitta. 

Senare på eftermiddagen fick jag dock ett ordentligt hugg på min lilla SG Vib Blade och jag kände direkt att det var en rejäl gädda. Det blev en lång kamp på abborrgrejjerna och mot slutet så simmade gäddan flera varv runt kajaken och fastnade slutligen i ankarlinan. Men då var fisken så trött att jag kunde ta ett stadigt gälgrepp och lyfta in den i kajaken.

7,88 kg vägde den, det var länge sedan jag fick en så stor gädda och det är den största jag hittills fått i denna sjö. Givetvis fick den simma tillbaka.

Sommarabborrar

En härlig sommardag på hemmajön som startade med sol, spegelblank vattenyta och c:a 20 grader både i vattnet och i luften.

Dagen till ära så premiärfiskade jag med mitt nya multispö, Shimano Bass One XT 7-21 g. Tillsammans med Revo ALX-rullen och ny 0.15 flätlina så var det en kanonkombo som passar perfekt för de hårdbeten jag vanligtvis använder.

Började som vanligt vid grundryggen utanför hemmaviken och efter en kvart så small det på en rejäl fisk som jag genast kände var en hygglig gädda. Efter en segdragen kamp kunde jag ta gälgrepp och snabbt släppa tillbaka en stadig gädda på någonstans mellan 3 och 4 kg.

Fiskade sedan på de vanliga ställena och förutom lite småabborrar så var gäddorna ordentligt på hugget trots det varma vattnet, fick flera stycken på 1-2 kg.

Till slut hakade det på en lite bättre abborre på lite drygt 5 hg och 33 cm.

Regn, regn och mera regn

Trots regn och 14 grader åkte jag ut till hemmasjön. Enligt väderprognosen skulle det klarna upp och bli vindstilla på kvällen, så jag åkte ut på eftermiddagen och tänkte fiska till sent på kvällen. Men vinden avtog inte nämnvärt och vid 20-tiden gav jag upp.

Fick två gäddor, en på runt 2 kg, samt en 2-kilos gös på grundryggen utanför hemmaviken strax innan jag packade ihop.

Provade också min gamla spinnutrustning som jag inte använt på många år. Anledningen är att jag ville prova att fiska med nylonlina, och då tänkte jag att jag kan prova det med spinnutrustningen. 

Anledningen till att jag ville prova nylon var att jag har en känsla av att jag tappar fler abborrar nu när jag allt oftare fiskar med olika bladebeten och tailspinners. Jag tänker att kombinationen abborre-små trekrokar-stumma linor-snabba spön inte är optimal och om jag använder en något mer töjande lina så dämpas abborrens knyckar en aning.

Rullen, en Revo ALX, kastar riktigt bra med beten neråt 10 g. Spöt, Veritas V2, däremot är jag inte så nöjd med. Det är klassat upp till 30 g och jag tror det är underklassat, det kändes som en pinne på beten 14-18 g vilket jag i huvudsak använder vid abborrfiske. 

Men det visade sig omgående att nylon inte är någon hit. Jag trodde dagens nylonlinor var betydligt stummare än gamla tiders gummisnoddar, men skillnaden var ganska liten. Det var ingen känsla alls, det gick inte att känna vibrationerna från t ex bladebeten, förrän betet var nästan framme vid kajaken. Det var som att veva in ett drag som det fastnat lite skräp på så att det går rakt fram.

För att utesluta att det berodde på spöt så satte jag rullen på mitt favorithaspelspö, men det blev ingen skillnad.

Eftersom jag trivdes så bra med rullen så kommer jag nu att byta tillbaka till flätlina och har beställt ett lite mjukare spö avsett för lite lättare betesvikter, ett Shimano Bass One XT. Ska bli spännande att prova den kombon.