I väntan på islossning...

Nu när isarna ligger tjocka och premiärfisket ser ut att dröja så får man väl roa sig med att köpa prylar istället. 

Förutom lite olika mjukbeten och ett doftspray så var jag helt enkelt tvungen att köpa ett nytt spö också. Inte för att jag nödvändigtvis behöver ett till, utan för att det var så rabatterat att jag inte kunde låta bli. Det jag gillar med detta spö (Bite of Bleak Sweetstick Multi Pearch) är bl a det korta handtaget, vilket underlättar när man twitchar och jerkar hem beten när man sitter i kajaken. Hoppas spöt är lika bra som det ser ut.

Har också köpt en X-grip från RAM Mount för mobilen. Hållaren har en B-kula som passar perfekt på Scottyprylar, vilket alltså också innebär att alla RAM-prylar med B-kula är kompatibla med Scottys kulsystem för motsvarande kula. Bra att veta eftersom det utökar antal pryttlar jag kan använda på kajakens Scottyfästen om jag skulle behöva det.

Blackfoot Angler XL recension

Har nu haft kajaken i 3 år och tänkte det kunde vara dags för lite synpunkter och kommentarer.

Innan jag börjar vill jag påpeka att jag inte har någon som helst koppling till Aquaglide eller deras återförsäljare i Sverige. 

2021 blir fjärde året jag har kajaken och jag bedriver med något undantag allt mitt fiske från den. Och jag fiskar rätt ofta, sedan jag blev pensionär för två år sedan fiskar jag periodvis minst en gång i veckan så länge det är öppet vatten. Kajaken används också då och då för utflykter med min hustru. Det kan kanske också vara på sin plats att nämna att jag, med ett undantag, endast fiskat i sötvatten. I år har jag dock planer på att prova abborrfiske i några skärgårdsvikar, ska bli intressant att se hur brackvattnet påverkar kajaken.

Skötseln består av att jag en gång om året tvättar av kajaken med vatten och lite såpa, det är allt. Efter varje fisketur torkar jag av kajaken hjälpligt med en handduk, tömmer den på luft, viker ihop den och lägger den i bagageutrymmet på bilen. När jag kommer hem blåser jag upp själva kajaken (inte durken/botten) och hissar upp den i garagetaket i väntan på nästa fisketur.

Så här långt har det inte varit några som helst problem. Det enda som gått sönder är skäddan. Den lyckades vi ha sönder när frun och jag i strömmande vatten med fullastad kajak dundrade in i en undervattenssten med full fart. I övrigt har allt hållt och inga hål eller revor har det blivit varken på själva kajaken eller på durken. Ventilerna, Scotty glue-on-paden, sitsen, remmarna, handtagen - inget har gått sönder eller lossnat. När det gäller kvaliteten tycker jag inte att det finns något att anmärka på, missödet med skäddan får nog sättas på klantighetskontot. 

Jag kan egentligen bara se en enda större miss med kajaken och det är sätet. Det består av en uppblåsbar kudde och en tunn sits med ryggstöd som fästes på kudden med kardborreband och remmar. Sitsen består av en centimetertjock skumgummidyna av modell sittunderlag och ryggstödet ger inget stöd att tala om. Jag har bytt ut skumgummidynan mot en uppblåsbar balanskudde som precis får plats och det blev lite bättre men långt ifrån bra. Efter 4-5 timmar börjar ryggen att värka och känseln i baken försvinna. Då brukar det vara dags för en rejäl fikapaus som jag alltid tar i land. Lite stretching gör underverk och gör att jag klara några timmar till.

Som tur är så har nu Aquaglide fixat ordentliga stolar på årets modeller av Blackfootkajakerna och stolarna går att köpa separat. Jag har givetvis lagt en beställning, leverans sker i början av april och jag har höga förväntningar på stolarna!

Nytt år, nya prylar

Nu när det är minusgrader och det börjar bli is på småsjöarna också här i Stockholmstrakten så passar jag på att göra en förändring vad gäller ekolodsplaceringen (lodet har jag hittills haft stående i en väska framför mig mellan benen). 

Jag har köpt två olika Scottyfästen, dels ett kort "kulfäste", dels en lite längre "arm". Jag vet ännu inte vilken placering som blir bäst, det är viktigt att ekolodet inte hamnar i vägen när jag paddlar och det märker jag först på vattnet.

Till batteriet, som fram till nu legat i samma väska som lodet, har jag köpt en vattentät Rebelcell batteriväska som jag kommer stuva undan längst fram under den täckta delen av fören.

Jag har också köpt en "manuell power pole" som jag hoppas kommer effektivisera fisket. Det är helt enkelt en 240 cm lång metallpinne som man trycker ner i botten och fäster kajaken i. Eftersom jag ofta lägger kajaken på 1,5 till 2 meters djup och kastar ut över branter, hoppas jag att jag nu slipper ankra varje gång.

Här är en liten film på mina "uppgraderingar".

Iskallt fiske

För att ta vara på de få ljusa timmarna så åkte jag hemifrån när det fortfarande var beckmörkt.

Det var riktigt gråväder och nollgradigt när jag paddlade ut på den spegelblanka sjön. Vattentempen låg runt 3,5 grader.

Såg en hel del större och mindre betesfiskstim på allt från 4 till 8 meters djup. Min taktik var att fiska runt dessa med långsamt invevade jiggar, men den första timmen hände inget. 

Kom fram till en vassvik där jag då och då brukar få rätt hyggliga borrar och också idag small det på en fet abborre på 880 gram. 

Närmsta timmarna körde jag omväxlande med jigg och Shadow Rap Deep och fick ett par abborrar kring halvkilot samt en liten gädda och en gös på runt kilot.

Eftersom det var helt vindstilla så gjorde jag några försök med en nedriggad giftgrön larv som jag sakta drog längs med botten med långa pauser. Men det verkade abborrarna vara helt ointresserade av. 

Jag har öht känslan av att abborrarna även i kallt vatten är rätt aktiva i denna sjö. En annan sak jag märkt är att nästan alla abborrar jag fått sent på hösten/vintern har varit smällfeta. Kan det vara så att honorna börjar bilda rom redan i november/december?

Vid halvtvåtiden började jag frysa så pass att jag inte kunde hålla spötoppen stilla och när det sedan började spöregna så gav jag upp. 

Kanske var det sista turen för i år, vi får se...

Snudd på Pb igen!

Inget vidare trivselväder idag, 2 grader i luften, 2-3 m/s vind och från och till lätt duggregn.

Hade bullat upp med nedrigskallar och olika feta Z-Manmaskar eftersom jag tänkte att det nu handlar om extremt långsamt fiske, det var runt 4 grader i ytvattnet.

I första viken såg jag ett stort stim med betesfisk på 4 - 6 meters djup och enstaka större ekon vid sidan om och nedanför. Kanske abborre tänkte jag och i så fall är de eventuellt lite aktiva ändå. Så jag och började med en Shadow Rap Deep som jag twitchade in med flera sekunder långa stopp. Redan efter ett par kast small det på rejält och upp kom en fet abborre som definitivt var över kilot...trodde jag, men också denna gång visade vågen precis under kilot, närmare bestämt 970 gram.

Resten av dagen alternerade jag sedan mellan Shadow Rap Deep och favoritjiggen Pulse Shad i färgen smelt och fick ytterligare 5 eller 6 abborrar mellan 4 - 6 hg samt en kilosgös.

Så här års blir det inte många timmars fiske innan det blir mörkt, men när jag nöjd paddlade hemåt så insåg jag att dagens fisketur måste ha varit årets bästa vad gäller storlek.

Pb....nästan

Bistert idag i kajaken. Blev ett rejält kallras i natt och tempen var någon minusgrad när jag paddlade ut på favoritsjön. Dessutom blåste det 3-4 m/s också som lök på laxen, så mina förhoppningar handlade i huvudsak om att överleva dagen, någon abborre vågade jag inte hoppas på.

Jag började med en Shadow Rap Deep i första viken, mest för att det är massa bråte på botten där som äter jiggar. I andra kastet smällde det på rejält, tyvärr klev fisken av efter en kortare drillning. Lite osäker på vad det var, men kändes som en rejäl borre.

Sen hände inte så mycket på ett bra tag. Provade en nyinköpt nekorig, en stor, fet brun larv med något luktämne på. I första kastet högg en abborre på runt 3 hg, klart oväntat. Försökte några kast till, men det var för blåsigt så jag hade svårt att hålla kontroll på linan och betet. Bytte istället till en jigg och fick en kilosgös.

Paddlade till ett ställe där en lång brant löper parallellt med land. Branten börjar strax utanför en gles vass och dyker ganska snabbt ned mot 10-12 meter och på c:a 6-8 meters djup såg jag en hel del ekon. Jag lade kajaken med aktern in mot vassen så att den låg hyfsat stilla.

Satte på en nyinköpt abborrfärgad Pulse Shad med 15 grams skalle. Har aldrig fiskat med den färgen förut, men den ser giftig ut tycker jag. Efter ett par kast ut över branten så knyckte det till ordentligt i spöt och jag gjorde mothugg, men några sekunder senare släppte fisken. När jag vevat in jiggen så var hela stjärten borta, kan inte påminna mig om att det hänt mig förut. Satte på en ny likadan jigg och i första kastet hände exakt samma sak igen...vafan är det här, mumlade jag för mig själv. (Redan när jag satte dessa jiggar på kroken så fick jag känslan av att de har en annan typ av gummiblandning än de andra färgerna jag alltid kört med, Smelt t ex. Gummit känns mjukare och mer oljigt på något sätt.)

Bytte till en likadan igen, men i favoritfärgen Smelt. Några kast senare högg det igen och denna gång var det en gäddsnipa på 6-7 hg, kanske var det den som tog stjärtarna av de andra jiggarna, vem vet?

Klockan närmade sig två och jag började frysa rätt rejält, trots flera lager med varma kläder under torrdräkten och en varm jacka över. Började paddla hemåt men stannade vid en stor vassvik där jag aldrig fått annat än gädda tidigare. Såg en hel del betesfisk en bit utanför viken och gjorde ett nytt försök med en abborrfärgad jigg. Kastade ut över 6-7 meters djup och efter några kast knyckte det till rejält i spöt. Gädda eller gös tänkte jag, men det kändes ändå mer som en stor abborre. Jag vågade inte hoppas på det, men när jag fick in den mot kajaken såg jag att det faktiskt var en abborre, och en rejäl en. När den låg i håven så tänkte jag att det kanske var nytt PB, men vågen visade obarmhärtiga 960 gram, ynka 40 gram under PB. Längden var 40 cm.

Men otroligt glad blev jag i alla fall och rätt coolt att få årets största borre, och mitt livs näst största, på årets sannolikt sista fisketur. Men det är samtidigt lite symtomatiskt för denna sjö, ju senare på året, och kallare i vattnet (5,5 grader), desto bättre fiske.

Bara gäddor...

Testade Magelungen idag. Såg inledningsvis helt dött ut, inte ett eko på skärmen. Hittade till slut ett rejält betesfiskstim på 10-12 meter djup. Borde finnas abborre där tänkte jag, men istället smällde det på en riktig gris till gädda.

Det var inte mycket jag kunde göra med mina lätta abborrgrejjer, gäddan gick som den ville och så fort jag försökte pressa den lite så drog den iväg med kajaken. Efter 15-20 minuter började den tröttna och jag fick äntligen in den till kajaken.

Gäddan var en bra bit över metern, rejält grov över ryggen och jag gissar att den vägde någonstans runt 10 kg. Jag såg att kroken satt väldigt löst och jag tänkte att jag får bara en chans att ta ett gälgrepp. Precis när jag höll på att föra in fingrarna bakom gällocket så gjorde gäddan ett kast så att jag tappade taget och samtidigt lossnade kroken. Retfullt långsamt gled gäddan iväg och försvann ner i djupet med en lätt stjärtviftning och jag kunde bara lyfta på kepsen och tacka för en god kamp.

Paddlade vidare och hittade ett nytt betesfiskstim några hundra meter längre bort, ganska nära land men också på 10 meters djup. Efter några kast med jiggen small det på en gädda igen. Den tog inte mer än 5-6 minutet att få in till kajaken och denna gång missade jag inte gälgreppet, utan kunde lyfta in en uppskattningsvis 5-kilos gädda och ta ett snabbt foto innan den fick simma vidare.

Sen hände det inte mer, inte en enda abborre fick jag, inte ens ett pet. Jag kanske får gå över till gäddfiske istället, det verkar jag ju vara betydligt bättre på....