Trots regn och 14 grader åkte jag ut till hemmasjön. Enligt väderprognosen skulle det klarna upp och bli vindstilla på kvällen, så jag åkte ut på eftermiddagen och tänkte fiska till sent på kvällen. Men vinden avtog inte nämnvärt och vid 20-tiden gav jag upp.
Fick två gäddor, en på runt 2 kg, samt en 2-kilos gös på grundryggen utanför hemmaviken strax innan jag packade ihop.
Provade också min gamla spinnutrustning som jag inte använt på många år. Anledningen är att jag ville prova att fiska med nylonlina, och då tänkte jag att jag kan prova det med spinnutrustningen.
Anledningen till att jag ville prova nylon var att jag har en känsla av att jag tappar fler abborrar nu när jag allt oftare fiskar med olika bladebeten och tailspinners. Jag tänker att kombinationen abborre-små trekrokar-stumma linor-snabba spön inte är optimal och om jag använder en något mer töjande lina så dämpas abborrens knyckar en aning.
Rullen, en Revo ALX, kastar riktigt bra med beten neråt 10 g. Spöt, Veritas V2, däremot är jag inte så nöjd med. Det är klassat upp till 30 g och jag tror det är underklassat, det kändes som en pinne på beten 14-18 g vilket jag i huvudsak använder vid abborrfiske.
Men det visade sig omgående att nylon inte är någon hit. Jag trodde dagens nylonlinor var betydligt stummare än gamla tiders gummisnoddar, men skillnaden var ganska liten. Det var ingen känsla alls, det gick inte att känna vibrationerna från t ex bladebeten, förrän betet var nästan framme vid kajaken. Det var som att veva in ett drag som det fastnat lite skräp på så att det går rakt fram.
För att utesluta att det berodde på spöt så satte jag rullen på mitt favorithaspelspö, men det blev ingen skillnad.
Eftersom jag trivdes så bra med rullen så kommer jag nu att byta tillbaka till flätlina och har beställt ett lite mjukare spö avsett för lite lättare betesvikter, ett Shimano Bass One XT. Ska bli spännande att prova den kombon.